When the Springtime Comes Again – John Fahey

John Fahey kunde få den stålsträngad gitarren att fullkomligt skimra. Han kunde berätta spännande historier av både glädje och sorg utan att någonsin behöva sjunga ett ord. Tonerna fick den tid som var nödvändig. Ibland uppstår en häftig intensitet i Faheys musik men minst lika ofta finns där också ett saktmodigt lugn som frikostigt lämnar mycket utrymme åt lyssnaren att fylla med sin egen fantasi. Att spela långsamt och tyst är ofta svårare än att spela snabbt och högt, nyanserna hänger inte med, men John Fahey fångar oavsett tempo allt som behövs tack vare sin stora skicklighet och konstnärliga vision. Gitarrspelet är inget självändamål utan ett färdmedel för en musikalisk resa.

Det geniala och stora står ofta att finna i det lilla, i John Faheys musik.

When the Springtime Comes Again kommer ursprungligen från John Faheys andra album Death Chants, Breakdowns & Military Waltzes, uppföljaren till mytomspunna Blind Joe Death, som han spelade in på sitt eget bolag Takoma Records mellan 1963 och 1964, varierande uppgifter finns om releasedatum. Klippet ovan är en längre version än originalet och kommer från en spelning på klubben The Matrix i San Francisco i slutet på sextiotalet.

Annonser

Etiketter: , , , ,

2 svar to “When the Springtime Comes Again – John Fahey”

  1. artloveblues Says:

    En mycket fin liten John Fahey beskrivning, gitarren ”som ett färdemedel för en musikalisk resa” är verkligen träffande, och så tar du upp det saktmodiga lugnet och också finns där i mellan dissonanserna och den klingande strömmen av musikord som flödar. danke schöön.
    /a.l.b

  2. thenplayon Says:

    Tack så mycket! Ja det känns verkligen som en resa när han spelar men som jag glömde nämna så har man ju som lyssnare låttitleln som vägmarkör. Låttitlar som ofta fungerar väldigt bra och målande i förhållande till musiken som spelas, jag vet dock inte hur pass stor vikt han fäste vid dem. Jag har under verckan lyssnat en del på olika Faheykompositioner och det är häftigt hur varierad man kan vara och hur pass mycket man kan få sagt i som du fint säger ”musikord” och hur många olika skepnader man kan anta med en akustiska stålsträngad gitarr. To be conitnued med Fahey…

    Mvh thenplayon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: